År 2009 tog jag picket och packet och lämnade Hälsingelugnet för livet i den lilla stora staden Göteborg. Beslutet kommer alltid vara mitt bästa och jag har utvecklats, förändrats och vuxit enormt i den här lilla stora staden. Genom arbete, vänner och pojkvän är jag nu mer öppen och framåt än någonsin tidigare varit. Kanske fanns det inte utrymme för att vara sådan i Hälsingland, kanske var jag bara för ung.
Trots detta fantastiska som den här staden har gett mig, har allt inte varit en dans på rosor. Ständigt på jakt efter ett boende, ett nytt jobb då sommarjobbet slutar, eller en utbildning som mina betyg räcker till för. Tro mig. Det har inte alltid varit lätt. Dessa tre punkter:
- Skola
- Jobb
- Utbildning
Ungefär så dramatiskt har det många, lite för många, gånger varit.
Härmed vill jag nu påstå att dramatiken för tillfället står på vänt. I två år framåt vet jag vad jag ska göra. För första gången sedan gymnasiet har jag riktiga rutiner. 8.30 börjar skolan, senast 16.30 slutar den. Detta vet jag. Det kan tyckas märkligt, men trygghetskänslan i mig som dom där tiderna ger är nästan obeskrivlig.
Att det dessutom känns så rätt, det gör det hela bara ännu bättre. Händer det här? Är jag här? Där jag vill vara? Frågor som jag stannar upp och tänker på, för att inse att JA JA JA.
Senare vill jag ge plats åt utbildningen i ett helt eget inlägg, men just nu tänker jag bara sitta och tänka JA JA JA. Innan det är dags att borsta tänderna.
Imorgon börjar jag 8.30.
/ L