Hemlängtan - längtan efter ett hem

Hemlösheten förtränger den där härliga vårkänsla som nu borde infinna sig. Missförstå mig inte, jag är inte hemlös... ännu. För er som inte känner till min boendesituation i Göteborg så är den som följer:

Jag flyttar in i en lägenhet som jag hyr i andra hand.
Bor i lägenheten i max 6 månader (ibland bara 3), sedan behöver lägenhetsägaren/ägarna ha lägenheten tillbaka.
Jag flyttar in i en ny lägenhet som jag hyr i andra hand.
Bor i lägenheten i max 6 månader (denna gång bara 3), sedan behöver lägenhetsägaren/ägarna ha lägenheten tillbaka.
Jag flyttar in i en ny lägenhet som jag hyr i andra hand.
Även denna gång blir jag tvungen att lämna lägenheten efter ett par månader.
Det börjar om.
Ni förstår.

Och detta är ingen konstigt situation, många göteborgare har det så här. Bostadsbristen är minst sagt påtaglig. Men, det tar inte bort den där tröttsamma känslan av ovisshet som jag har levt med sen i april 2009. Vart ska jag bo härnäst?
"Men sök ett första handskontrakt" - kanske ni utsocknes tänker. Ja, kära vänner, det gör jag. Men på Boplats Göteborg tar det minst (absolut minst) tre år innan man ens får ett erbjudande på en lägenhet. Någon jäkel har väl någon gång haft flax och fått en lägenhet från Boplats tidigare, men chansen är ändå minimal. En studentlägenhet hade ju varit en fin lösning, om jag nu blir student till våren. Men det löser inte situationen nu, det löser inte sommaren.

Snart kommer mina vänner hem från sin resa, vilket gör mig glad då en person har saknats i umgängeskretsen länge nu, men det får mig återigen att ställa frågan -
Vart ska jag bo härnäst?
Jag har ett hem i Göteborg - det är i resväskan.

/ L

Sjukligt trött på sjukdom

Magsjukan från helvetet håller i sig. Jag är nu inne på dag fem. Oroa er inte, jag har varit till vårdcentralen och kollat detta men än så länge verkar det bara vara en riktigt envis magsjuka. Är den försvunnen innan helgen så vore jag extremt tacksam, men läget ser mörkt ut.
Vad gör man då hemma i fem hela dagar? Inte särskilt mycket när man har magsjuka, men något litet måste jag sysselsätta mig med då energin faller på. Jag kan inte låta fem dagar gå utan att något vettigt blir gjort. Hittills har jag försökt underhålla mig genom att:

- plugga till högskoleprovet, göra gamla prov

- gå igenom deklarationen

- sortera bilder på datorn

- se gamla avsnitt av Uppdrag Granskning

- gå igenom intressanta utbildningar till hösten

Men sen faller energinivån och då fastnar jag med datorn i knät, Resorb i glaset och en rostad smörgås. Ungefär så känner jag nu och intar återigen ryggläge för att snart sova för tredje gången idag. Om det bara inte hade varit så fint väder ute varje dag. Det är fruktansvärt synd om mig.

/ L

Söndagsupplevelse

Ännu en söndag har passerat, utan den traditionella söndagsutflykten. Inte för att vi har fått slut på idéer eller tappat intresset för utflykter och upplevelser. Nej. Något annat stod i vägen. Jag har magsjuka.

Istället för att gå på bio, ta en promenad i Hisingsparken, eller annan aktivitet, så har jag bara legat i sängen hos Gus och mått riktigt förjävligt. Söndagens aktiviteter har bestått av att slå rekord i att gå på toaletten, göra slut på en hel toalettrulle på egen hand och bara allmänt ligga och oja mig över hur orättvist livet är.

Tur är det då att jag har blivit så väl omhändertagen. Att ha någon som lagar mat, köper Coca Cola och hela tiden kollar så man har det okej, gör faktiskt magsjuka mer uthärdligt. Så ett stort tack till Gustav för den fina hjälpen!

Nu ska jag återgå till sängen och hoppas att jag är bra imorgon.

/ L

Oroad för jordens existens

Just nu pågår många stora händelser ute i världen. Japan, Egypten, Libyen. Krig och katastrof. Allt på samma gång. Förra året var det vulkanutbrott, översvämningar, jordbävningar. Troligtvis händer det vissa år fler katastrofer (väl använt "aftonbladet-ord", men passande i detta sammanhang) än andra. Men har det inte hänt väldigt mycket år 2010 och hittills 2011? Jag är en av dessa människor som faktiskt fruktar 2012. För er som missat det så tar Maya-kalendern slut och även enligt bibliska profetior kommer solen förmörkas och stjärnorna mista sitt sken. Skrämmande är det för en oroad som mig, att det just nu händer alldeles för mycket naturkatastrofer och hemskheter i världen. Ju mer jag läser på om undergången, eller vad det nu kan vara, år 2012, desto troligare känns det. Är detta varningar, det som händer nu? Sluta flyga med plan i luften som förorenar = vulkanutbrott, flygstopp. Sluta använda kärnkraft som energikälla = explosion. Eller sätter jag bara ihop dessa saker med mening, för att det ska ge vatten på min kvarn om att något kommer att ske innan årsskiftet? Speciellt om vi inte förändrar vårt sätt att leva här på jorden.

Maya-kalendern menar att jorden som vi känner den idag, kommer att gå under. Men det kan jag ju också tolka som att vi står inför en förändring. Vi förstår att naturen inte är evig om vi inte behandlar den väl, så vi börjar göra det och därmed kommer jorden som vi känner den idag att gå under och något bättre kommer att växa fram. En trevligare teori. Om vi nu kommer till insikt. Annars kanske det blir en undergång ändå.

Nåja, lite för tungt onsdagsgrubbel.

/ L

Saknade te havs

Nåja, saknade var vi kanske inte. Men nu fick jag även en chans att hinta om Håkan Hellströms fantastiska låt på den senaste fantastiska skivan. Nu var det gjort, åter till båtresan.
Ännu en söndag med ännu en aktivitet, Stena Danica till Danmark stod på schemat. Varken jag eller Gus är så förtjusta i när det gungar på havet, därför tackar jag för den nästan spegelblanka resan över havet. Att åka färja till Danmark kan kännas lite... hur ska jag uttrycka mig.. pensionär-igt. Och nog fanns det en del äldre damer och herrar med på båten, men även unga par och barnfamiljer. Man kan ju göra så mycket på båten. Till exempel äta brunch, spela bort alla enkronor man äger och sen några till, handla i butiken, spela pingis och biljard, dricka öl och bara titta ut mot havet. Vi steg av i Fredrikshamn och tog en promenad runt i stan (som var stängd), sen gick vi in i spritbutiken som alltid är öppen när färjan kommer och där köpte jag en god dansk öl. Sen åkte vi tillbaka. Alltså kan man säga att det var båtresandet som var syftet och höjdpunkten med denna resa. Många enkronor fattigare klev vi i land i Göteborg igen.

Vilse bland landshövdingehusen

Något som hittills tyckts vara helt omöjligt, har idag inträffat. Jag har hittat till sopsorteringen vid Godhemsgatan! Tidigare försök har resulterar i diverse otrevliga händelser. Som den gången jag tappade bort mig i Majorna och fick ringa käraste Gus för vägbeskrivning (det var alltså tiden innan I-phone). Eller kanske den värsta gången, då jag efter en halvtimmes promenad jag inser att jag är helt borta OCH utan telefon. Äventyret slutade med att jag helt plötsligt befann mig på Chapmans torg och fick ta en spårvagn tillbaka hem med alla mina tidningar, kartonger och plastförpackningar. Men så idag hände det, jag svängde vid rätt krök, följde rätt gata och vips så var sopstationen bara där. Vilken vinst! Nöjd över vad jag har åstadkommit, bestämmer jag mig för att ta en liten kvällspromenad. Sagt och gjort.

Vad fint det är i Majorna, vad lugnt det är i Majorna, vad husen är mysiga i Majorna, vad husen är lika i Majorna, vad dålig koll jag har på gatorna i Majorna, vad svårt det är att hitta i Majorna, vart är jag i Majorna? Vilse igen. Promenaden som beräknat skulle ta 40 minuter har nu tagit en timma och 15 minuter. Och största delen av den tiden har jag ägnat mig åt att hitta hem bland landshövdingehus och innergårdar. Väl hemma känner jag mig ändå nöjd med prestationen, soporna är slängda.

Majorna - Lisa ställningen är 1-1.

/ L

Bloggen - en framgångssaga

Ja, sannerligen. Äntligen har jag fått ett tecken på att inte bara mina vänner och bekanta utan även helt okända läser min blogg. Att det för någon lätt går att hitta till mig genom google, facebook och liknande gör ju att chansen är stor att jag får många fler läsare. Saker och ting som jag skriver om och funderar på här i bloggen är alltså viktiga för människor överlag. En bekräftelse på detta kom i veckan, då jag kollade igenom googlesökningarna på bloggen. Jag har fått min högsta rankning på google hittills (förutom om man söker på Lysellskan), en tredjeplats! Inte illa. Förhoppningsvis fick denna sökande svar på sin fråga, då han/hon på google sökt efter "fisa av grönkålssoppa" och hamnat hos mig. Jag vill såklart vara med och hjälpa till i samhället så mitt svar på detta blir nej, jag kände ingen skillnad i mage eller rumpa efter att ha avnjutit en god grönkålssoppa. Tack till dig för att du hittade hit och tack google för att jag får ligga på tredje plats när någon släpper väder i samband med grönkålssoppa.

/ L